Snabba nobelgissningar
Här åker man på semester utan internet i Skottland en vecka, bara för att upptäcka vid hemkomsten att man håller på att missa Nobelpris-veckan. Medicinpriset tillkännagavs igår. I vanlig ordning inget jag hade koll på, men de flesta tycks rörande överens om att det är ett synnerligen välmotiverat val. Jag får väl läsa på när jag hinner, helt enkelt.
Men fysikpriset tillkännages först idag, om ett par timmar, så jag hinner lämna in tipsraden även i år, även om den blir lite oinspirerad och ogenomtänkt.
Mitt grundtips är, som förra året, upptäckten av typ Ia-supernovor. Det börjar väl ändå bli dags nu? Upptäcktens betydelse har ju varit klar länge, men den är fortfarande aktuell för forskningen. Det vore ju onekligen trevligt om Nobelkommittén såg till att hänga med, så långt det alls är möjligt, i utvecklingen inom kosmologin, så att vi slipper partikelfysikens situation med Nobelpris som delas ut årtionden efter att själva upptäckten svalnat.
Några garderingar brukar vara klokt att ha. Förra året sköt jag ju stolpe in med teorin för CP-brott. Gardering nummer ett får bli de Er-dopade fiberförstärkare jag lärde mig om förra året via mjn. Efter ett tungt teoripris förra året för många decennier gamla upptäckter skulle detta vara ett välvalt pris för en modern, teknisk landvinning. Gardering nummer två är också en favorit i repris från min post förra året: Coulomb-blockad. Observationerna av exoplaneter är alltjämt en kandidat som är svår att inte nämna, men det råder kanske en smula delade meningar om hur stor denna upptäckt egentligen är: trots allt är ingen förvånad över att det finns planeter runt andra stjärnor än solen. Viktigare ändå är kanske att Kepler-teleskopet precis börjat tas i bruk, och detta är är uttryckligen konstruerat för att studera exoplaneter. Jag tror inte på ett pris för exoplaneter förrän vi sett riktiga resultat från Kepler.
En sista kandidat som förtjänar att nämnas är kanske E. P. Gross och L. P. Pitaevskii för den ekvation som bär deras namn och som är helt central för de senaste femton årens närmast explosionsartade utveckling vad gäller studier av ultrakalla atomer och Bose-Einstein-kondensat. Och det är här jag inte hunnit läsa på: jag vet att Pitaevskii lever och är aktiv, men hur är det med E. P. Gross? (Som för övrigt inte ska förväxlas med D. J. Gross, som fick priset 2004.) Och så var det ju det där med gamla upptäckter: Gross-Pitaevskii-ekvationen härleddes (av Gross och Pitaevskii var för sig och oberoende) 1961. Det är i alla avseenden en väl gammal upptäckt, och det som skulle motivera en belöning nu är att det är först sedan experimenten med Bose-Einstein-kondensat kom igång på allvar i slutet av 1990-talet som dess betydelse blivit helt uppenbar.
