Bloggandets skrivprocess
Jag har ruvat länge på tankar om etik, som jag tänkt posta i en liten serie bloggposter. I tanken påbörjade jag projektet för rätt länge sedan, men det har av olika skäl inte blivit av. Igår slog det mig varför jag har så svårt att få ur mig dessa bloggposter (vilket, i kombination med mitt beslut att inte posta alla ovidkommande små kommentarer som dyker upp i mitt huvud, och det faktum att avhandlingsförfattande och avslutande av forskningsprojekt tar alltmer av både tid och energi, är anledningen till att postningfrekvensen på mina bloggar fallit långt under pinsamhetsgränsen). Jag har inte förstått en av bloggskrivandets hörnstenar: En bra bloggpost ska behandla en enda fråga, och leverera sitt budskap på ett utrymme motsvarande maximalt en normal A4-sida text, helst inte mer än en halv. Det finns undantag från den regeln, men jag märker själv på mitt eget bloggläsande att även ingående och intressanta bloggposter ofta förblir olästa, halvlästa eller skumlästa när de blir långa, eller tar sig an en för komplextg formulerad problemställning. På samma sätt är bloggskrivandet, åtminstone för mig, i första hand ett sätt att skriva ner en tanke som redan finns någorlunda färdigformulerad. Jag har inte vare sig tid eller energi, och kanske inte riktigt heller intresse, att använda bloggformatet för att publicera hela uppsatser, med omfattande efterforsknings- och struktureringsarbete. Bloggens styrka för mig, både som skribent och som läsare, är att den tillåter (och kanske kräver) kortfattade, samlade och snabblästa presentationer av enskilda tankar och argument.
Denna insikt har fått mig att helt omvärdera de bloggprojekt jag tänkt ta mig an, men inte kommit mig för med. Jag ska bryta ner dem, inte bara till ett för läsaren hanterbart uppsatsformat, utan till enskilda, centrala tankar vilka presenteras en och en. Det leder måhända till längre serier poster än jag tänkt mig, men det leder kanske också till att dessa poster faktiskt blir skrivna — och lästa och betraktade.
Jag vill i sammanhanget passa på att rekomendera Per Gudmundsons skarpsynta analys av hur bloggen som publiceringsform förändrat inte bara vårt sätt att läsa, utan även vårt sätt att skriva (i en bloggpost vars huvudtema egentligen är ett annat).
